Där ögonblick blir till evighet.

Imorse vaknade jag så tidigt att jag inte vill nämna tiden. Jag låg i sängen i sisodär en timme och filosoferade över livet. Pallrade mig sedan över till friskis för ett så härligt baspass. Mysfaktor över det. Jag börjar faktiskt gilla det lite. Annars sitter jag mest ut och har lite småtråkigt samtidigt som jag skriver det sista på dramanlysen. Pappa har lite fuffens för sig, misstänker att det har med min b-day att göra. Jobbigt kan jag bara säga. Första söndagen på länge jag inte är dränkt i plugg. Känns lite småskönt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0