nomoresadsongs

Jag är väl som resten av alla andra i tonåren rädd för livet, rädd för framtiden. Vad ska jag bli? Vem ska jag bli? och varför ska jag bli så? Jag är oroligt för att framtiden. Jag vill göra så otroligt mycket att ibland kanske det bli för mycket. Jag tror inte att det är helt ovanligt heller. Känns som att alla som är typ under 30 inte heller är speciellt säkra. Jag är väl kanske också den människan som inte gillar att vänta på saker.

Men när jag verkligen tänker efter, så är det ju lite spännande också. Jag ser faktiskt fram imot att bo i en supertrång 1:a någonstans i världen, jobba skit jobb och bara leva hippielivet.